Nu pågår rekrytering till
den kliniska studien
EPPIK för barn med
sällsynta njursjukdomar.
Travere Therapeutics utvärderar ett prövningsläkemedel som kallas sparsentan för att fastställa om det är en säker och effektiv behandling som bidrar till att fördröja försämringen av njurfunktionen hos barn som lever med sällsynta njursjukdomar.
Ansvarsfriskrivning: Med termen ”du” avses genomgående ”du och/eller ditt barn” i detta dokument.
EPPIK-studien är en klinisk forskningsstudie i fas 2 där vi utvärderar hur säkert och effektivt ett prövningsläkemedel som kallas sparsentan är för behandling av barn med sällsynta njursjukdomar. Till studien rekryterar vi nu barn i åldrarna 1–17 år som har diagnostiserats med fokal segmentell glomeruloskleros (FSGS), minimal change nefropati (MCN), IgA-nefropati (IgAN), IgA-vaskulit (IgAV) eller Alports syndrom (AS).
Dessa sällsynta njursjukdomar kan leda till njursvikt, och i dagsläget är behandlingsalternativen begränsade. Syftet med studien är att få kunskap om huruvida ett prövningsläkemedel, sparsentan, kan hjälpa njurarna att filtrera protein och fördröja försämringen av njurfunktionen. Mängden protein i urinen (så kallad proteinuri) används som en markör för njurarnas funktion där sänkta nivåer av proteinuri förknippas med bättre njurhälsa.
Studier av sparsentan för att behandla FSGS och IgA-nefropati har pågått sedan 2014 med över 880 patienter från 8 års ålder och har gett oss information om sparsentanbehandlingens säkerhet och potentiella fördelar. I EPPIK-studien mäts säkerheten och toleransen för sparsentan, vilket hjälper oss att ta reda på om sparsentan kan minska mängden proteinuri och fördröja försämringen av njurfunktionen hos barn från 1 års ålder som har ett antal sällsynta njursjukdomar. Sparsentan har INTE godkänts för behandling av njursjukdom.
Ungefär 57 deltagare från hela världen kommer att rekryteras till studien. Platserna visas på kartan nedan.
Barn kan vara lämpliga för deltagande om de
- är mellan 1 och 17 år
- har fokal segmentell glomeruloskleros (FSGS) eller minimal change nefropati (MCN), IgA-nefropati (IgAN), IgA-vaskulit (IgAV) eller Alports syndrom (AS)
- kan ta ett flytande läkemedel via munnen varje dag
- inte går på dialys eller har genomgått en transplantation.
Det finns också fler krav som måste uppfyllas för att du ska kunna delta. Studieläkaren kommer att gå igenom dessa krav med dig, men du kan även kontakta vårt medicinska team om du vill ha mer information.
Barn som uppfyller lämplighetskriterierna för registrering i studien kan räkna med att delta i studien i ungefär 2 år och 4 månader. Deltagarna får en daglig dos av sparsentan i flytande form, via munnen, och får gå på upp till 19 studiebesök, bland annat screening-, studiebehandlings- och uppföljningsbesök, under loppet av 112 veckor, eller 28 månader. Under studiebehandlingens första 3 månader genomförs 7 besök hos din studieläkare. De följande 8 besöken schemaläggs med 3 månaders mellanrum och det sista besöket är ett säkerhetsuppföljningsbesök 4 veckor efter den sista dosen av prövningsläkemedlet.
Under studiebehandlingens gång övervakas du noggrant av studiens medicinska team. Vid dessa besök utvärderas säkerheten (om sparsentan är skadligt), tolerabiliteten (hur du mår när du tar sparsentan), effektiviteten (hur väl sparsentan fungerar) och hur mycket sparsentan som finns i ditt blod (farmakokinetik, även kallat PK). Studieläkarna tar blodprover, urinprover, hudprover (för att upptäcka svullnad) och övervakar hjärtat med ett elektrokardiogram (EKG-test).
Som deltagare i den här studien har du bland annat följande ansvar:
- att genomföra besöken på studiecentret
- att ta prövningsläkemedlet enligt studieläkarens instruktioner
- att informera studieläkaren:
- om du lägger märke till eventuella biverkningar och förändringar eller nya medicinska problem under studien
- om du blir gravid
- att använda preventivmedel och ta ett graviditetstest varje månad (gäller flickor som har fått mens).
Liksom alla läkemedel kan prövningsläkemedlet orsaka biverkningar, men alla behöver inte få dem. De flesta biverkningar är lindriga till måttliga.
Fokal segmentell glomeruloskleros (FSGS) – ett tillstånd där ärrvävnad bildas i de delar av njurarna som filtrerar bort restprodukter från blodet. FSGS har flera orsaker och är ett allvarligt tillstånd som kan leda till njursvikt. Ofta uppvisas symtom som är typiska för nefrotiskt syndrom och dessa kan omfatta
- svullnad i kroppsdelar som ben, vrister och runt ögonen
- viktökning på grund av extra vätska som ansamlas i kroppen
- skummande urin som orsakas av höga proteinnivåer i urinen
- högt kolesterol
- låga proteinnivåer i blodet.
Minimal change nefropati (MCN) – det tillstånd som är den vanligaste orsaken till nefrotiskt syndrom hos barn. Vid detta tillstånd kan njurskador endast upptäckas efter en biopsi där man tar ett njurvävnadsprov och undersöker det med väldigt kraftfulla mikroskop. Personer som har MCN får tecken och symtom på nefrotiskt syndrom mycket snabbare än vad de skulle ha fått med andra sällsynta njursjukdomar. Symtomen är nästan identiska med FSGS.
IgA-nefropati (IgAN), även kallad Bergers sjukdom – IgAN inträffar när en antikropp som kallas immunglobulin A (IgA) ansamlas i njurarna. Denna ansamling hämmar med tiden njurarnas förmåga att filtrera bort rester från blodet. Symtom kan omfatta
- cola- eller tefärgat urin under upprepade perioder, och ibland synligt blod i urinen, vanligtvis under eller efter en infektion i de övre luftvägarna och ibland efter ansträngande träning
- skummande urin från protein som läcker ut i urinen
- smärta i en eller båda sidor av ryggen under revbenen
- svullnad i händer och fötter
- högt blodtryck.
IgA-vaskulit (IgAV), även kallad Henoch-Schönleins purpura (HSPN) – en sjukdom som gör att de små blodkärlen i tarmarna, lederna, huden och njurarna blir inflammerade och blöder. Det är vanligast hos barn i åldrarna 2–6 år och kan orsaka allvarliga njurskador. Symtom kan vara lilafärgade utslag på benen eller skinkorna och buksmärta.
Alports syndrom (AS) – en sällsynt genetisk störning orsakad av en ärftlig defekt i ett strukturmaterial som kallas typ IV-kollagen. Typ IV-kollagen behövs för att öronen, ögonen och njurarna ska fungera normalt. Symtom kan vara blod i urinen, hörselnedsättning och problem med synen.
Den interaktiva kartan visar städerna där studien genomförs. Klicka på plustecknet (nere till vänster) för att zooma in på ett område och klicka sedan på kartnålen för att visa ortnamnet.
En klinisk forskningsstudie, även kallad klinisk prövning, undersöker människors hälsa och sjukdomar. Dessa studier genomförs av läkare och forskare och är beroende av frivilliga för att samla in data i syfte att fastställa om prövningsläkemedlet är säkert och effektivt. Resultaten från kliniska studier hjälper tillsynsmyndigheter som det amerikanska livsmedelsverket FDA (Food and Drug Administration) eller Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att avgöra om ett prövningsläkemedel ska godkännas och göras tillgängligt för patienter. Kliniska studier är vår enda möjlighet att utveckla nya och bättre behandlingar och förbättra patientvård. Se våra vanliga frågor nedan för fler svar.
Frivilliga som deltar i klinisk forskning hjälper läkare att hitta bättre sätt att tillhandahålla vård. Under studiens gång samlar forskare in mer information om sjukdomen och prövningsläkemedlet. Resultaten av studien kan visa att prövningsläkemedlet förbättrar patienters liv, men de kan även visa att det inte finns någon fördel. Alla resultat är viktiga eftersom de bidrar till medicinsk kunskap om behandlingen av en sjukdom. Dessa bidrag hade inte skett utan frivilliga personers deltagande.
Vanliga frågor
Travere Therapeutics ansvarar för att genomföra den kliniska studien. Mer information om
Travere Therapeutics finns på https://travere.com/.
Ett prövningsläkemedel, ibland även kallat prövningspreparat eller studieläkemedel, har inte godkänts för distribution till allmänheten. Man studerar det för att se om en sjukdom eller ett medicinskt tillstånd kan förbättras genom att du tar läkemedlet. I kliniska prövningar arbetar forskningsläkare för att fastställa om prövningsläkemedel är säkra och effektiva för behandling av särskilda medicinska tillstånd. De försöker även fastställa den korrekta doseringen samt riskerna och fördelarna med att ta läkemedlet.
Det är helt frivilligt att delta i en klinisk studie. Ditt beslut att delta eller inte delta i den här kliniska studien kommer inte att på något sätt påverka den medicinska vård du får nu eller i framtiden. Om du är lämplig för deltagande och väljer att delta i studien kan du när som helst avsluta deltagandet och lämna studien, oavsett anledning.
I de flesta fall deltar människor i kliniska studier/prövningar för att hjälpa andra, bidra till forskning och/eller pröva nya behandlingar.
Varje klinisk forskningsstudie måste granskas och övervakas kontinuerligt av en granskningskommitté för att säkerställa att riskerna är så små som möjligt och att de potentiella fördelarna överväger riskerna för studiedeltagaren. En granskningskommitté består av en grupp personer som hjälper till att skydda studiedeltagarnas rättigheter och välbefinnande. Dessa grupper kallas för granskningsnämnder eller etikprövningsnämnder, beroende på land och region. Granskningsnämnder och etikprövningsnämnder består ofta av läkare, lokala ledare och forskare. Din integritet är också skyddad. All forskningspersonal följer strikta lokala och nationella bestämmelser för att skydda patienters identifierbara och hälsorelaterade uppgifter. Alla uppgifter som samlas in under studien kommer att vara konfidentiella, och ditt namn kommer inte att anges i några rapporter eller publikationer.
Som frivillig har du rätten att när som helst avbryta deltagandet och lämna studien, oavsett anledning, utan bestraffning eller förlust av förmåner som du annars har rätt till.
Travere Therapeutics ersätter alla studiedeltagare för studierelaterade resekostnader och utlägg som medges enligt granskningsnämnden/etikprövningsnämnden i ditt land. Om du vill ha mer information kan du prata med någon i studieteamet under dina studiebesök.
All klinisk forskning som genomförs följer ett studieprotokoll. Ett kliniskt studieprotokoll är ett skriftligt dokument som beskriver studiens mål, utformning, metoder, utvärderingstyper, insamlingsscheman och statistiska överväganden för att analysera uppgifterna. I protokollet fastställs även åtgärder för att skydda deltagare och erhålla uppgifter av god kvalitet. En klinisk forskningsstudie påbörjas först när studieprotokollet har granskats och godkänts av nationella hälsovårdsmyndigheter (t.ex. det amerikanska livsmedelsverket FDA [Food and Drug Administration]) och andra obligatoriska prövningsorgan, bland annat granskningsnämnder och etikprövningsnämnder som fokuserar på studiedeltagarnas välbefinnande.
Om du anser att den här kliniska forskningsstudien är lämplig för dig kommer studieläkaren och studiepersonalen att förklara forskningsstudien och sedan be dig att läsa igenom ett dokument med informerat samtycke. I dokumentet beskrivs forskningen, däribland dess syfte, längd, procedurer, eventuella kända risker och fördelar med att delta, och vad som förväntas av dig om du deltar. När du har läst igenom dokumentet kan du bestämma om du ska underteckna dokumentet och delta som frivillig i studien. Om du är tillräckligt gammal och kan förstå forskningsstudien går studieläkaren igenom studien med dig och ber dig att bekräfta att du har förstått genom att underteckna ett medgivande. Ett medgivande skiljer sig från ett samtycke eftersom det är särskilt utformat för att indikera att den underårige förstår studien och är villig att delta.